missthure

Egentid, bara hon och jag. Älskade unge.

i 3år har jag tagit med henne till ridskolan. Att få se henne växa och utvecklas. 

Den lilla tjejen som grät i början och va rädd. Den lilla tjejen som jag va tvungen att gå med, hålla i hästen. Fick inte lämna hennes sida. Va tvungen att stå nere i ridhuset ifall hon behövde ha hjälp. Nu rider hon som aldrig förr. 

Den rädda och blyga lilla tjejen har fått mer skin på näsan, näst intill kaxig. Gallopera och hoppar. Verkligen super duktig. Så kul att se hennes utveckling. Stolt moster. 

Denna lilla 9åring kommer med så många tankar och idéer. Att få sitta och diskutera i bilen med henne. Ibland blir man full i skratt av barns tankar. Men också ibland ledsen och lite ont i hjärtat. När man får höra hur det är i skolan. Hur nån kan säga till min fina tjej att hon är ful. Att nån är dum mot henne. Då skär det i mosters hjärta. Barn kan va riktigt elaka. 

Vi lever i ett hårt samhälle.

Min fina tjej, så älskad från första stund. Hur kan nån va elak mot dig?