Vilket äventyr..

Vi börjar med lite historia bakom detta galenskap.
För att min kära far ska hålla reda på mina vänner är Hanna Lu "Hanna med cykeln"
När jag lärde känna denna tös för typ 3år sen berätta hon om sina släktingar som hon har utanför Umeå i vindeln.
"nån gång ska jag cykla dit upp, nått jag verkligen skulle vilja göra"
Min tanke va då. "pucko, hon är inte klok"
Hon tyckte ju då att det skulle va tråkigt att göra det själv.
" om jag tar in på vandrarhem var 10e mil så kan du möta upp mig med bilen på dom ställena"
Jag skulle ju då bara skoja till lite och svara "eller så cyklar jag med dig"
Oj? Vad sa jag. Det där nappa hon ju verkligen på. Men ju mer jag tänkte på de så kändes de som.
Shit, verkligen en rolig grej att göra tillsammans. Vilken utmaning.
Ett litet sommar äventyr. Det känns som vi planerat det här i en evighet.
Och vad händer? Nu ligger jag i ett tält utanför Sala. Äventyret har börjat. :)
+ att jag inte vill att hon ska cykla själv. Så va ju ett lätt val.
 
Ja är ju inte så smart alla dagar i veckan.
Att släpa upp min cykel 3våningar. Packa den i vardagsrummet och sen tro att jag ska kunna släpa ner den fullpackad va ju på en gång dömt att misslyckas.
02:00 gick jag och la mig 05:30 skulle jag va hos Hanna och 05:50 vakna jag av ett sms. "gumman hur går det för dig" flyger upp ur sängen. På med kläderna. Drar ut cykeln i trapphuset tar 2steg och där står jag.
Cykel aset väger bly. Va tänkte jag på. Det där gick ju inte bra. Av med packningen i trappen. Stackars grannar. Tur ingen såg mig för det såg nog väldigt roligt ut när jag stod och kämpa med denna cykel. Saker i hela trappen. Svetten rann innan ämna ens börjat trampa. En timme senare är jag på plats hos Hanna där även Carro befinner sig. Arg som ett bi va jag. Dumma cykel. Dumma packning att va tung och dumma mig som försov mig.
Men dom skratta bara åt mig. För även om jag va arg så hade jag ett leende på mina läppar. :p
Frukost med Goa vänner. Det blir man ju glad av. Med gröt, ägg, kaffe och vatten i magen va de äntligen dax att börja trampa. Kl: 8:00 bar de iväg. Första stoppet lunch i Eskilstuna. Oj va hungrig jag va. De va som jag aldrig sett mat förut. Jag bara kasta i mig min spagetti och köttfärssås och det smaka riktigt bra. Och cola på de. Fantastiskt gott. Jag lämnar Hanna i 5min och när jag kommer tillbaka har hon funnit 5nya vänner. 5pensionärer som va mycke intresserade över vår cykeltur och kartan. Hihi.. Jag vet inte hur många som hejat och tutat på oss. Det här är lite roligt. I Västerås lämna jag Hanna åter igen för en kiss paus. När jag kom tillbaka hade hon funnit 2till pensionärer. Haha.. Men dagens höjdpunkt va Anna och Malte. Vilken klippa. Hon cykla fram till oss. Fråga vat vi skulle och följde med och visa vägen. Verkligen jätte trevlig. Vi blev så glada. Fick lite extra energi. 
Vi har idag cyklat 15,5mil som tog 8,5h Katrineholm -Eskilstuna - Västerås - Sala och där mellan cyklat lite fel. Jag har som längst på en dag cyklat 6,3mil. Just nu kan jag säga att vi är galet nöjda och stolta över att ha cyklat så långt. Det känns i kroppen nu. :p
 

Kommentarer
Postat av: Sara

Hahaha så roligt, jag tänkte igår när jag såg bilden på cykeln i din lägenhet, undrar hur hon får ner den sen? Hahaha sköning! Ni är riktigt duktiga som cyklat så långt, bra kämpat! Idag blir det nog tuffare och betydligt blötare : ( roligt att träffa nya vänner på vägen också : ) gick det bra att sova i tältet då? Ta det försiktigt och ha så roligt! Tänker på er! Kärlek och kramar till er!

Svar: Ja du syster. Det undrade jag med. Jag tänkte att jag va smart. Men icke. :p det gick bra att sova i tältet. Men idag sover vi i en camping stuga. På toook för blött för att sova i tält inatt. Kram
missthure.blogg.se

2012-06-25 @ 06:53:24
Postat av: Anna och Malte

Vi har pratat om er idag med! Hoppas ni inte haft det lika regningt som vi! Imorgon ska jag visa Malte bilderna från era bloggar :)

Svar: Hehe, va roligt :)
missthure.blogg.se

2012-06-25 @ 22:25:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0