Regn...

Jag älskar svensk sommar. Man kan aldrig veta hur vädret blir.
Första natten i tältet avklarad. Det va lite myspys känsla att krypa ner där i sovsäcken surra några ord och sen slockna på 10sekunder. ;) jag sa till Hanna att inte ställa nån klocka. Vi har ju faktiskt semester. Men att vakna upp i ett tält. Höra hur det blåser och regnar så finns det bara en tanke "åh, Nej" nästa tanke som dyker upp är. "åh typiskt, handduken hänger ju på cykeln" :p
Det börja kännas kyligt så på med en tröja och byxor och somna om. Vakna till igen titta den gången på klockan. Hanna vakna också då. 06:00. Nej.. Somna om. På toook för tidigt att gå upp. +att de regna. Burr.. Kände inte alls för en cykeltur i detta väder. Men tillslut slår envisheten till. På med cykelkläder och regnställ. Hanna hade dock bara en poncho vilket sluta med ett intersport besök i Sala för att köpa ett regnställ. Det var vart storm. Regnigt och blåsigt. Man har typ stått stilla i backarna. Och när man cykla fick man luta åt höger för att inte falla åt vänster. En riktig tung cykeltur som idag sluta på 7mil i ruskvädret. Så nu befinner vi oss i en campingstuga i österfärnebo. En sak som är väldigt roligt med denna cykelsemester är responsen man får. Alla trevliga människor som kommer fram och pratar med en. I Sala dök det upp en kvinna "jag såg era cyklar utanför resturangen, vart ska ni, vart är ni ifrån." och utan att behöva fråga så berätta hon hur vi skulle cykla. Bästa, finaste och mysigaste vägen. Hon själv bruka köra motorcykel där. Det va en fin väg. Men med tanke på vädret kunde vi inte uppskatta den kringelikrokiga vägen.. Vi kan nu konstatera att det är många som har hästar. Över allt är det hästhagar. Jag tycker ju att hästar är monster, men väldigt fina att titta på. Mötte även en galen pudel. :p väderguden va ju inte på vår sida idag. Får hoppas den ger oss fint väder i morgon. För nu är jag så öm i min kropp och sittknölarna ska vi inte prata om. :p nu vill jag inte ha mer motvind. Cykeln och packningen känns nog tung.. Behöver inte ha tyngre. Det är galet långa kilometrar. En km känns som en mil. Phuu.. Nu har vi trampat 22,7mil på 2dagar. Duktigt :) i allt dettà jobbiga när regnet öser, glasögonen är igen immade så man inte ser nått. 2km uppförsbacke. En känsla av att "jag lägger mig i diket och dör en stund och sen kan jag trampa igen" i allt detta kommer man på sig själv hur man bara sitta och skrattar.. vet ni?. Fler borde testa på detta. Det är faktiskt roligt. Ingen aning om va man får se och upptäcka. Sverige har många fina platser. Ta med en vän på äventyr. Utmana sig själv. I detta fall är Båda lika envisa. Ska bliintressant och se va morgondagen har attbjuda på. :) igår när vi börja trampa titta Hanna på min väska och sa "jag blir så glad när jag ser din packning. Nu är vi verkligen på väg. Förstå vi ska få umgås i 2veckor. Roligt tycker jag" det här va dag 2 ;)

Kommentarer
Postat av: Therese

Verkligen så kul att följa er resa:) Ni är verkligen sååå duktiga. Kram

Svar: Tusen tack, det är roligt att du vill följa oss. :) kram på dig
missthure.blogg.se

2012-06-26 @ 15:17:08
URL: http://narketos.blogg.se
Postat av: Josefin

Vad duktiga ni är!!! Så roligt att få läsa om ert äventyr! :) Jag sa till Micke att vi kanske skulle ha cykelsemester på Öland. Han var inte så på. Han måste nog läsa detta blogginlägg ;) Kram till er båda!

Svar: Hehe, han får nog göra det :) Även om det är jobbigt och sliter på kroppen en aning så är det också riktigt roligt. Man får se väldigt mycke. Träffar på massor av roligt folk. Frisk luft. Vi har det bra. Kram på er
missthure.blogg.se

2012-06-26 @ 22:18:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0