missthure

Nu är det 5e dagen på cykel. Och det känns vill jag lova. Kroppen tar mer och mer stryk. Allt går just nu på envishet och vilja. Hjärnan säger "fortsätt trampa" medans kroppen säger "stanna" idag har jag fått ordentlig "röv skav" nu börjar det kännas i rumpan. Men kanske inte så konstigt. Dagen har verkligen vart en utmaning. Det är nu psyket börjar sättas på prov och den verkliga utmaningen börjar komma. Välkommen upp mot Norrland. Vi lämnade Järvsö den campingplats Hanna höll på Svimma. Då dom tog 320kr för att slå upp ett tält. Innan har vi betalat allt från 100-150kr. Första campingplatsen tyckte dom ju synd om oss för vi bodde i tält och att det regna så vi fick 50kr rabatt. "jag drar av 50kr för jag tycker så synd om er" vilket det inte va då vi valt detta själv :p i Ockelbo hade dom ju en plan B för oss ifall det blev regn och kallt. Vilket vi inte ens bett om. Då har dom pratat i hopp sig lite. Ja, rara folk finns de. Men även om det nu va "dyrt" i Järvsö så fick vi ju väldigt bra bemötande. Fixa mackor åt oss där på kvällen när vi kom. Så vi har det ju bra. Vi starta dagen med att ta oss från Järvsö till Delsbo.  Ett tipps. Cykla inte den vägen. Det är sååå sjukt många uppförsbackar. Jag sa tillslut till Hanna. "nästan så jag har lust att kliva av cykeln och gå upp" och de va vi gjorde. Det gick inte att cykla med vår packning. Va en man som va utanför och höll på med sin traktor. Han log lite åt oss. Jag heja och sa "ni har väldigt många uppförsbackar här. Dåå skratta han bara och sa. "den här är bara 1,2km rakt upp" jag tror han mena 1,2mil. För idag har det bara gått uppför. Är nu helt klippslut. Knät värker, rumpan skaver. Matt och orkeslös. Men nu är vi uppe på 50 cyklade mil. Det känns galet skönt. Men där stanna vi idag. Vi cykla 7,5miL. Målet va 4,5 mil till. För inatt får vi sova i en stuga som några släktingar till Hannas pappa har. Som ligger utanför matfors. Inger och Kalle erbjöd sig att hämta oss i hassela. Men, nej, nej, nej.. Vi ska trampa hela vägen dit. Men tillslut när vi kom till detta hassel fick vi inse att vi inte fixar att trampa över 4mil till. Vi va så slut. Sovplatsen va för långt bort. Så vi ringde och dom hämta oss. Hjärnan ville trampa men kroppen sa ifrån idag. Så nu har vi fuskat och åkt bil i ca 4,5mil. Vist kan jag känna lite besvikelse och lite nederlag för nu känns det inte som jag trampat hela vägen. Samtidigt som man ibland får lyssna på sin kropp och göra det rätta för stunden. Så i morgon blir det lite sovmorgon. Vi har ingen tid att passa så får vi se vart cyklarna leder oss? Hur många mil vi orkar? Nu börjar det bli tungt. Vi har ca 30mil kvar. Målet är 80mil på 8dagar. Men som det känns nu får vi kanske utöka en dag och cykla upp på 9.? Det återstår att se. Nu ska det bli skönt att få sova i en säng. Får säga tusen tack till inger och Kalle som skjutsat oss, och att vi får bo i deras mysiga stuga och så hade hon gjort en sån go paj och bakat jätte gott bröd till oss. Mätta och belåtna. Härligt att va ute på en semester tripp i Sverige då det finns riktigt många fina platser att titta på. :)