missthure

Idag kan man säga att vi åkt "off road"

Vi lämnade Bergefors vid 11 tiden. Och tänkte då göra ett stopp i viksjö för att peta i oss lite mat. (trodde vi ja) det va en liten spöklik håla med en igenbommad livsmedelsaffär. Vi hade som tur va varsin kexchoklad, bulle och lite godis. Det hade precis slutat regna. Så vi satte oss där på en trapp. 3hurtiga damer kom vandrandes. Och självklart frågar jag ju då vart närmaste matstätte finns. Närmast va ju då Kramfors dit vårt mål för dagen va. Närmaste vägen va över skogen. 3,5mil grusvägen. Annars skulle vi få ta oss till Sollefteå som va 7mil. Det va inget att fundera över. Det blir grusvägen! Även om de va jobbigt så va de en otroligt fin väg. Men dom missa att säga att man skulle över ett berg. Ja va så galet hungrig när vi kom fram till Kramfors. Vi tog första pizzerian vi hitta. Jag smällde i mig en hel pizza  + nästan alla kanter på Hannas pizza. (jag hade ju vart utan mat i nästan 8mil, klart jag va hungrig hehe) vi har idag cyklat 7,7 är nu uppe i 62,4mil. Och det känns. Mitt knä börjar ge vika. Är som knivar skär in. Och Hanna börjar få ont i sitt opererade knä. Men än ska jag icke ge upp.  Har jag klarat så här långt så ska jag allt klara hela vägen. Men nu känns det att man är i Norrland. Nu trampar man från ena berget till det andra. Just nu känns det som vi befinner oss i en dal mellan två berg. Så morgondagen skall bergen bemästras. Dom pratar för övrigt väldigt roligt här uppe. Campingen har en uppvärmd pool och den va vi ju tvungna att hoppa i. Den känndes kall men va tydligen 24grader. Det är 14 i luften. :p när vi badat klart gick vi och duscha och basta. Riktigt skönt. Och precis när vi ska gå kommer det in en liten tös och efter kommer lillebrodern in på damernas och ropar "du kan duscha med VI, pappa sa dä" vi? Ja trodde man sa oss. Hehe.. Vi har även denna natt tagit en stuga. Det regna ju massor idag och vet inte hur vädret blir i morgon. Men just nu är det soligt :) men ändå skönt att få ligga i en säng. Vi fick först en jätte mysig timmer stuga men lyset fungera inte. Så fick byta stuga. Men nu fick vi en mycke större, så det gjorde ju inte oss nånting :) nu ska vi spela lite kort. Jag ska spöa Hanna i plump. Sen dax för att sussa.Dagarna går otroligt fort. Bara springer iväg. Min kära moster ringde mig förut idag. Jag blev så glad. Alltid lika trevligt när det plingar i luren. :) när vi cykla på grusvägen förut idag sa Hanna "man kan verkligen säga att din tatuering på ryggen stämmer in på detta äventyr" så sant! "det går inte att beskriva, måste upplevas"

Vi vaknade vid 9:30. Grymt skönt att få sovmorgon och få sova en natt i en säng. Dock att vakna upp och va så där galet kissnödig och veta att det endast finns utedass gör ju att man håller sig extra länge. Jag tänker tillbaka på gårdagen och får ett leende på mina läppar. Först besegra det värsta backar man kan tänka, grusiga vägar, då det va i full gång med vägarbete. Bli upphämtade och det första dom säger i bilen är. "vi har inget varmvatten. Det finns ingen dusch... Åh? Det gör inget. Två nötter med en slask och iskallt vatten. Vilken härlig "turk dusch" det blev ;) haha, jag ser det fortfarande framför mig. Och när Hanna frågar mig. "ska inte du smörja in dig? -nej, jag är ju redan len som en baby stjärt. Hehe, hon bara tittar på mig och ut ur munnen kommer ett "konstigt" :p vi har haft det väldigt mysigt i den lila stugan. Det va strålande sol. Så vi passa på att lägga oss en stund i ett försök att få lite färg på våra bleka kroppar. Jag får ju dock bara färg i ansiktet. = En riktigt röd näsa . Hallå Rudolf :p vi lämnade stugan runt 14 tiden vilket va perfekt då det börja bli lite mulet. Inte så varmt att cykla då. Jag måste säga att idag har de gått riktigt lätt. Med insmorda skinkor trampade vi iväg. Och det kändes bra. Vi har haft det lite för bra. Men det behövde vi. Idag har vi haft väldigt många nedförsbackar vilket har vart väldigt skönt. Så vipps så befinner vi nu oss i bergeforsen. Men lagom som vi kom hit så börja det regna. Så vi har faktiskt hyrt en stuga inatt. Med riktig toa och dusch. Värt varenda krona. :) Det ska regna hela dagen i morgon också. Så va ett mycket klokt beslut. 4,7mil va det hit. Så nu är vi uppe i 54,7 känns bra att ha en liten slapp dag. Kravlös. Man bara är.. Fick för övrigt ett väldigt spännande telefonsamtal förut idag. Min kära syster har tydligen tipsat Katrineholms kuriren om våran lilla tripp. Så jag blev idag uppringd av en jätte trevlig man från kk som lät väldigt intresserad och tyckte detta va jätte spännande. Hehe, känns som vi inspekterar andra genom vår galenskap. Läser på fejan om kusinen som är duktig och är ute och cyklar massor. Sen fick jag meddelande från pappa här om dagen att han köpt cykel. "jag får väl värma upp lite innan du kommer tillbaka hem igen" hehe.. nu sitter Hanna och löser korsord. Själv ska jag nu äta upp dom sista bullarna och njuta av att sitta i en stuga och slippa ett blött tält. Avslutar med att säga att jag har det riktigt bra tillsammans med vännen min. Ångrar inte en dag. Får se och upptäcka så många platser här i Sverige. På cykel. Det är härligt :) men stundvis riktigt jobbigt. Allt går bara man vill. :)

Nu är det 5e dagen på cykel. Och det känns vill jag lova. Kroppen tar mer och mer stryk. Allt går just nu på envishet och vilja. Hjärnan säger "fortsätt trampa" medans kroppen säger "stanna" idag har jag fått ordentlig "röv skav" nu börjar det kännas i rumpan. Men kanske inte så konstigt. Dagen har verkligen vart en utmaning. Det är nu psyket börjar sättas på prov och den verkliga utmaningen börjar komma. Välkommen upp mot Norrland. Vi lämnade Järvsö den campingplats Hanna höll på Svimma. Då dom tog 320kr för att slå upp ett tält. Innan har vi betalat allt från 100-150kr. Första campingplatsen tyckte dom ju synd om oss för vi bodde i tält och att det regna så vi fick 50kr rabatt. "jag drar av 50kr för jag tycker så synd om er" vilket det inte va då vi valt detta själv :p i Ockelbo hade dom ju en plan B för oss ifall det blev regn och kallt. Vilket vi inte ens bett om. Då har dom pratat i hopp sig lite. Ja, rara folk finns de. Men även om det nu va "dyrt" i Järvsö så fick vi ju väldigt bra bemötande. Fixa mackor åt oss där på kvällen när vi kom. Så vi har det ju bra. Vi starta dagen med att ta oss från Järvsö till Delsbo.  Ett tipps. Cykla inte den vägen. Det är sååå sjukt många uppförsbackar. Jag sa tillslut till Hanna. "nästan så jag har lust att kliva av cykeln och gå upp" och de va vi gjorde. Det gick inte att cykla med vår packning. Va en man som va utanför och höll på med sin traktor. Han log lite åt oss. Jag heja och sa "ni har väldigt många uppförsbackar här. Dåå skratta han bara och sa. "den här är bara 1,2km rakt upp" jag tror han mena 1,2mil. För idag har det bara gått uppför. Är nu helt klippslut. Knät värker, rumpan skaver. Matt och orkeslös. Men nu är vi uppe på 50 cyklade mil. Det känns galet skönt. Men där stanna vi idag. Vi cykla 7,5miL. Målet va 4,5 mil till. För inatt får vi sova i en stuga som några släktingar till Hannas pappa har. Som ligger utanför matfors. Inger och Kalle erbjöd sig att hämta oss i hassela. Men, nej, nej, nej.. Vi ska trampa hela vägen dit. Men tillslut när vi kom till detta hassel fick vi inse att vi inte fixar att trampa över 4mil till. Vi va så slut. Sovplatsen va för långt bort. Så vi ringde och dom hämta oss. Hjärnan ville trampa men kroppen sa ifrån idag. Så nu har vi fuskat och åkt bil i ca 4,5mil. Vist kan jag känna lite besvikelse och lite nederlag för nu känns det inte som jag trampat hela vägen. Samtidigt som man ibland får lyssna på sin kropp och göra det rätta för stunden. Så i morgon blir det lite sovmorgon. Vi har ingen tid att passa så får vi se vart cyklarna leder oss? Hur många mil vi orkar? Nu börjar det bli tungt. Vi har ca 30mil kvar. Målet är 80mil på 8dagar. Men som det känns nu får vi kanske utöka en dag och cykla upp på 9.? Det återstår att se. Nu ska det bli skönt att få sova i en säng. Får säga tusen tack till inger och Kalle som skjutsat oss, och att vi får bo i deras mysiga stuga och så hade hon gjort en sån go paj och bakat jätte gott bröd till oss. Mätta och belåtna. Härligt att va ute på en semester tripp i Sverige då det finns riktigt många fina platser att titta på. :)

Natten va galet kall. Vaknade vid 3-4 nån gång av att jag took frös. Jag ville bara krypa närmare hanna och säga " snälla värm mig" men hon såg ut att sova så gott. Hade ju inte hjärta att väcka henne. Jag hade såå galet ont i kroppen på morgonen sen Stel över allt. Men Måste säga att vi är galet duktiga. Men nu känns det ju ordentligt i kroppen vill jag lova. Idag va det tungt. Känns som hela dagen har bestått av uppförsbackar. Men vi har haft sol idag. Det känns i ansiktet och på vänster ben :p första 5milen va underbart sköna. En liten väg. Massor av söta bondgårdar. Kossor i hagen. Doften av koblajja. Jag verkligen trivs när man är ute på landet. På vischan nån stans. När jag satt där på cykeln kom jag och tänka på när jag va liten, när man åkte ner till Västergötland till Anders och Ninni. Och man fick följa med Anders ut i ladugården. Så skulle man gå till kalvarna. Och så stoppa man alltid in handen så dom sög tag i den. Och kor har ju så äcklig tunga och sen när man tog ur handen från denne kalvs mun ser man slemmet mellan fingrarna.. Ja, det va tider de. Sen va man ju alltid tvungen att ropa på Anders när man skulle där ifrån. Självklart va kalvarna längst in i hörnet och det va ju jätte läskigt att springa bakom bakarna på kossorna.. Hihi.. Jag kan säga att under våra idag ca 12 mil hinner man tänka en hel del. ;) vi befinner oss nu i Järvsö. Har samanlagt cyklat 42,5mil nu. Va så roligt när vi cykla så ropade jag till Hanna stolt och as glad "Hanna Lundsted vet du. Vi har nu cyklat 37mil" och svaret kom verkligen från hjärtat. "Dä känns" på hennes Goa halv norrländska. :) jag har det bra med min kära vän. För övrigt ljuger skyltarna. Vi trampa och trampa och hitta en skylt Bollnäs 12km och nästa skylt står det Bollnäs 14km. Det va verkligen som ett slag i ansiktet "ni har trampat för dåligt, vi lägger på 2km" usch va tungt det blev. Det ända jag ser framför mina ögon är MAT. Nu skulle dröja ännu längre. 2hamburge meal har vi tryckt i oss idag. Ett på fm och ett på em. Jag åt till och med Hannas rester. Jag måste ha nån mask i magen. Men åh andra sidan. Så mycke vi rör på oss, inte konstigt man blir hungrig. Nu ska vi äntligen få sova. Ska bli skönt men känns som det åter igen blir en kall natt. Burr

Jag vaknade till av att Hanna sa åt mig "sluta klia"

Men vad ska jag göra? Vi har bott i ett riktigt mygghål. Jag tål dom inte. Benen är som en prickikorv.

Stora runda blaffor. Vi lämnade mygghålet runt 12 och cyklade då till Sandviken. Jag är ju konstant hungrig. Vi hann bara cykla 3km så hitta jag en Ica affär. Jag va tvungen att gå in och handla. "Hanna vi behöver nog sportdryck och kanske en bulle." jag kom ut med 4kanelbullar. 4muffins 2sportdryck. 1,5L vatten. En stor kexchoklad och 2kick :) GOTT :) det kunde jag behöva för dom två-tre första milen va jätte tråkiga. Vi såg skog, och så va det lite mer skog.. Bara skog och gårdar som ser ut som hej kom och hjälp mig.. Kilometrarna här ute i skogen är ju väldigt långa. Men eftersom vi cyklar utan musik i öronen blev det tillslut gissa leken "jag ser nånting grönt" -ett träd. Åh det va RÄTT :) igen, "jag ser nånting Grönt." -ett träd. Rätt igen. Jo, vi va ju lite smått uttråkade där i skogen. Men så hände de nått. Det kom en bro. En sjö. Jätte fint och man blev så glad att få se nått annat än skog. Och där på bron stod ett tiotal glada pensionärer med packning och cyklar. "punschpralin stopp" den ena gubben. (Jag tror det är en sån där sköning som bara sitter och ljuger hela dagarna.) Han va jätte rolig. Skoja om allt. "det va inte godis ni fick, vänta ni bara. Ni kommer nog inte ens över bron innan det slår till. :p sen "Det är sånna som ni vi tar för Man kan hitta så många roliga saker i någon annas packning" där efter "din cykel är finare än min. Jag kanske borde ta den" ja, mycke hann man höra innan vi cykla vidare. Mycke trevligt folk. Vilka sköningar. En gång om året samlades dom för att cykla runt den där sjön vid Sandviken :) så borde man ju göra. Jätte rolig grej ju :) i Sandviken blev det lunch stopp på Sibylla. Galet gott. :) det smakade bra. Efter Sandviken tittade solen fram. Riktigt varmt och skönt och när vi står där efter vägkanten och "strippar" kommer en dam fram till oss. Nyfiken va hon ju tvungen att fråga vart vi skulle. Dom där alla meningarna alla frågar oss nu för tiden. Vilket vi gärna delar med oss av. :) Bara trevligt när de stannar och pratar. Men så säger hon innan ni går. "nu cyklar ni snart förbi mordplatsen. ett mord där borta i fredags." TACK för informationen. Kanske inget jag ville veta. :S sista milen va riktigt sköna. Härlig väg, fin natur. Frisk luft. Dock får jag nu bara mer och mer ont i mina knän. Hade ont innan. Nu känns de varje tramptag jag tar. Bara bita ihop och tänka på nått annat. Framåt ska jag :) en ipren och sömn gör nog susen. min syster skrev:" Tänk så här när modet tryter, för varje tramp jag tar, har jag mindre kvar hihi." Vist är det så. För varje dag kommer vi hela tiden närmare vårt mål. 8mil blev det idag, vi befinner oss nu i Ockelbo. Där vi ligger på en liten camping. Träffat på jätte trevliga och hjälpsamma människor. :) vi är så tacksamma och nöjda. Nu ligger vi i tältet igen. Hanna har redan somnat. :p så nu får jag väl säga god natt ;) nu har vi cyklat 309 kilometrar :) härligt..

 

 

 

Jag älskar svensk sommar. Man kan aldrig veta hur vädret blir.

Första natten i tältet avklarad. Det va lite myspys känsla att krypa ner där i sovsäcken surra några ord och sen slockna på 10sekunder. ;) jag sa till Hanna att inte ställa nån klocka. Vi har ju faktiskt semester. Men att vakna upp i ett tält. Höra hur det blåser och regnar så finns det bara en tanke "åh, Nej" nästa tanke som dyker upp är. "åh typiskt, handduken hänger ju på cykeln" :p

Det börja kännas kyligt så på med en tröja och byxor och somna om. Vakna till igen titta den gången på klockan. Hanna vakna också då. 06:00. Nej.. Somna om. På toook för tidigt att gå upp. +att de regna. Burr.. Kände inte alls för en cykeltur i detta väder. Men tillslut slår envisheten till. På med cykelkläder och regnställ. Hanna hade dock bara en poncho vilket sluta med ett intersport besök i Sala för att köpa ett regnställ. Det var vart storm. Regnigt och blåsigt. Man har typ stått stilla i backarna. Och när man cykla fick man luta åt höger för att inte falla åt vänster. En riktig tung cykeltur som idag sluta på 7mil i ruskvädret. Så nu befinner vi oss i en campingstuga i österfärnebo. En sak som är väldigt roligt med denna cykelsemester är responsen man får. Alla trevliga människor som kommer fram och pratar med en. I Sala dök det upp en kvinna "jag såg era cyklar utanför resturangen, vart ska ni, vart är ni ifrån." och utan att behöva fråga så berätta hon hur vi skulle cykla. Bästa, finaste och mysigaste vägen. Hon själv bruka köra motorcykel där. Det va en fin väg. Men med tanke på vädret kunde vi inte uppskatta den kringelikrokiga vägen.. Vi kan nu konstatera att det är många som har hästar. Över allt är det hästhagar. Jag tycker ju att hästar är monster, men väldigt fina att titta på. Mötte även en galen pudel. :p väderguden va ju inte på vår sida idag. Får hoppas den ger oss fint väder i morgon. För nu är jag så öm i min kropp och sittknölarna ska vi inte prata om. :p nu vill jag inte ha mer motvind. Cykeln och packningen känns nog tung.. Behöver inte ha tyngre. Det är galet långa kilometrar. En km känns som en mil. Phuu.. Nu har vi trampat 22,7mil på 2dagar. Duktigt :) i allt dettà jobbiga när regnet öser, glasögonen är igen immade så man inte ser nått. 2km uppförsbacke. En känsla av att "jag lägger mig i diket och dör en stund och sen kan jag trampa igen" i allt detta kommer man på sig själv hur man bara sitta och skrattar.. vet ni?. Fler borde testa på detta. Det är faktiskt roligt. Ingen aning om va man får se och upptäcka. Sverige har många fina platser. Ta med en vän på äventyr. Utmana sig själv. I detta fall är Båda lika envisa. Ska bliintressant och se va morgondagen har attbjuda på. :) igår när vi börja trampa titta Hanna på min väska och sa "jag blir så glad när jag ser din packning. Nu är vi verkligen på väg. Förstå vi ska få umgås i 2veckor. Roligt tycker jag" det här va dag 2 ;)

Ni som vill läsa mer kan även följa allt detta

På Hanna Lu:s blogg.

hannalu.devote.se

Vi börjar med lite historia bakom detta galenskap.

För att min kära far ska hålla reda på mina vänner är Hanna Lu "Hanna med cykeln"

När jag lärde känna denna tös för typ 3år sen berätta hon om sina släktingar som hon har utanför Umeå i vindeln.

"nån gång ska jag cykla dit upp, nått jag verkligen skulle vilja göra"

Min tanke va då. "pucko, hon är inte klok"

Hon tyckte ju då att det skulle va tråkigt att göra det själv.

" om jag tar in på vandrarhem var 10e mil så kan du möta upp mig med bilen på dom ställena"

Jag skulle ju då bara skoja till lite och svara "eller så cyklar jag med dig"

Oj? Vad sa jag. Det där nappa hon ju verkligen på. Men ju mer jag tänkte på de så kändes de som.

Shit, verkligen en rolig grej att göra tillsammans. Vilken utmaning.

Ett litet sommar äventyr. Det känns som vi planerat det här i en evighet.

Och vad händer? Nu ligger jag i ett tält utanför Sala. Äventyret har börjat. :)

+ att jag inte vill att hon ska cykla själv. Så va ju ett lätt val.

 

Ja är ju inte så smart alla dagar i veckan.

Att släpa upp min cykel 3våningar. Packa den i vardagsrummet och sen tro att jag ska kunna släpa ner den fullpackad va ju på en gång dömt att misslyckas.

02:00 gick jag och la mig 05:30 skulle jag va hos Hanna och 05:50 vakna jag av ett sms. "gumman hur går det för dig" flyger upp ur sängen. På med kläderna. Drar ut cykeln i trapphuset tar 2steg och där står jag.

Cykel aset väger bly. Va tänkte jag på. Det där gick ju inte bra. Av med packningen i trappen. Stackars grannar. Tur ingen såg mig för det såg nog väldigt roligt ut när jag stod och kämpa med denna cykel. Saker i hela trappen. Svetten rann innan ämna ens börjat trampa. En timme senare är jag på plats hos Hanna där även Carro befinner sig. Arg som ett bi va jag. Dumma cykel. Dumma packning att va tung och dumma mig som försov mig.

Men dom skratta bara åt mig. För även om jag va arg så hade jag ett leende på mina läppar. :p

Frukost med Goa vänner. Det blir man ju glad av. Med gröt, ägg, kaffe och vatten i magen va de äntligen dax att börja trampa. Kl: 8:00 bar de iväg. Första stoppet lunch i Eskilstuna. Oj va hungrig jag va. De va som jag aldrig sett mat förut. Jag bara kasta i mig min spagetti och köttfärssås och det smaka riktigt bra. Och cola på de. Fantastiskt gott. Jag lämnar Hanna i 5min och när jag kommer tillbaka har hon funnit 5nya vänner. 5pensionärer som va mycke intresserade över vår cykeltur och kartan. Hihi.. Jag vet inte hur många som hejat och tutat på oss. Det här är lite roligt. I Västerås lämna jag Hanna åter igen för en kiss paus. När jag kom tillbaka hade hon funnit 2till pensionärer. Haha.. Men dagens höjdpunkt va Anna och Malte. Vilken klippa. Hon cykla fram till oss. Fråga vat vi skulle och följde med och visa vägen. Verkligen jätte trevlig. Vi blev så glada. Fick lite extra energi. 

Vi har idag cyklat 15,5mil som tog 8,5h Katrineholm -Eskilstuna - Västerås - Sala och där mellan cyklat lite fel. Jag har som längst på en dag cyklat 6,3mil. Just nu kan jag säga att vi är galet nöjda och stolta över att ha cyklat så långt. Det känns i kroppen nu. :p

 

Jag borde sova för länge sen.

05:30 ska jag va hos Hanna..

Dricka kaffe, äta lite frukost. sen bär de iväg på äventyr.

 

Vi ska ju då fara mot umeå. ca 90mil på cykel.

Det är min semester de. men jag ser faktiskt fram emot de.

Det kommer bli riktigt roligt och galet jobbigt.

 

Årets utmaning.

Min cykel står nu i vardagsrummet och den väger bly..

Ahhh.. det här blir spännande ;)

 

Har haft en riktigt trevlig och rolig kväll,

tillsammans med Fam. Lundstedt.

Där det bjöds på riktigt god mat, många goa skratt och kubb..

 

En kväll med Dessan, Anna, Mallan

och lite annat folk :)

 

Stella världens knasigaste..

Men lite söt när hon ligger i en påse :p

 

i onsdags va jag barnvakt åt mina söta pojkar <3

 

 

 

 

Everything is gonna be alright.

När tiden stannar upp ett ögonblick och hjärtat fylls med sorg.

Du lämnade ett tomrum. saknaden finns kvar.

Jag kan ej beskriva med ord.

Jag vet att det va dax nu, men jag ville inte inse.

Jag vill ha dig här hos mig!

Du finns i mitt hjärta alla minnen lever kvar.

Jag vet att du har det bra.

Fast saknaden är stor, finns minnen ändå kvar.

Du bor inom mig, i mitt hjärta finns du kvar.

Du finns i mina drömmar.

Alla minnen lever kvar.

Utan smärta och plåga du har de bra.

Du dansar väl med änglar. skrattar och ler.

Tänk om jag kunde få se dig en gång till.

Du finns i mitt hjärta alla minnen lever kvar.

Jag vet att du har det bra.

Fast saknaden är stor, finns minnen ändå kvar.

Du bor inom mig, i mitt hjärta finns du kvar.

ja du bor inom oss, i våra hjärtan finns du kvar!!!!

<3 <3 <3

Igår va jag ledig vilket va riktigt skönt.

åkte då ut till syster min på landet.

va barnvakt åt Alva en stund. En riktigt bra dag :)

Saras 30års present va ju en Bagge.

Han heter nu mer Alfons.

Sjukt kelig och så viftar han på svansen när man klappar honom.

Jätte söt :)