Ormbett..?

Dagen blev inte riktigt som planerat. 
Hundvakt en helg som denna. Skulle va duktig och gå djulö rundan på förmiddagen. 
Jag kom halvvägs så börja Larry helt plötsligt halta och ville inte stödja på vänster tass. Ringde Katarina för att fråga om han brukar göra så. Kände igenom tassarna men kunde inte se nått konstigt. Försökte fortsätta gå men han ville inte gå framåt. Han satte sig och tillslut la han sig ner. Insåg att det kommer aldrig kunna gå att fortsätta vandringen hemåt. Ringde min bästa vän som kom och hämta upp oss. När hon kom hade tassen börjat svullna. Såg inte bra ut. Väl hemma hos pappa och Katarina blev jag rådd att ringa till Kumla djursjukhus för rådfrågning. Ringde upp och dom misstänkte på en gång att det va ormbett och fråga hur fort jag kunde komma. Blev akut. Kast mig i bilen och for iväg. Under bilfärden svullna benet ännu mer. Jag tjöt hel vägen. 

Snyggt, hundvakt som sluta med ormbett och djursjukhuset. 

Fick bära in honom. När vi kom in börja de droppa blod från tassen. När hon undersökte vart blodet kom från fick vi se två stora blodblåsor mellan klona. Så va därför det börja blöda för blåsorna sprängdes. 

Blev akut inläggning, så där stod jag med ett koppel och ett halsband och fick åka där ifrån utan hund. Sentimental, tårarna spruta. Blev sjukt jobbigt att lämna honom. Och ovissheten hur det nu går. 

Blev ju inte bättre när man fick svara på massor av frågor. 
"Man vet ju inte, vissa hundar tål inte giftet så det slår ut njurar, lungor och lever. Om hjärtat stannar vill ni att vi försöker återuppliva hunden då" 

Men jisses, gör allt för att rädda hunden.

"Om han blir sämre under natten, ska vi ringa då"

Ja, ring. Klart man då vill veta det. 

Jag förstår att man måste ställa sånna här frågor. Men när man redan är chockad och i upplösnings tillstånd. Helt skakis vill man inte riktigt höra sånt här. 

Men jag är sjukt glad att man kunde agera så snabbt och att jag åkte in på en gång. Med tanke på hur det såg ut när jag kom fram. Och så tacksam att Hanna kom och hjälpte mig och tog hand om Bonzo.

"Jag tar väl med Bonzo hem till mig"
-just det, jag har ju en hund till. Tack. 

Vilken dag. 

Stackars Larry. <3

(null)

(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0