missthure

I fredags fick jag ett sms av min tränare Lili som fråga om jag kunde va med på söndagens match.

Det ville jag ju va. Men jag skrev att jag inte kunde spela en hel matchen. Kunde göra små korta byten.
"Du får börja på bänken"

Idag när jag kom ut till samlingen säger Lili. "Känn inte efter för mycke nu"
okej? Nej det hade jag inte tänkt heller?

Laguppställningen: "Hanna börjar som vänsterback"
Hmm? Jag som trodde att jag skulle va bänkvärmare. Jag som bara har "vilat mig iform. Hur skulle nu detta gå? Där förstod jag varför jag inte fick känna efter för mycke :p

En mycket förvirrande start, sned träffar, benskydds sparkar och skutt.. Oj, oj, oj..
Men det va riktigt roligt att va med. Trotts att vi förlorade matchen va jag ändå riktigt nöjd. 80 spelande minuter. Sen hade jag kramp i båda mina vader. Gjorde en snedvändning och kände att knät låste sig. Så då va det bara att kliva av planen.. Men jag va nöjd och glad ändå. :)

Nu känner jag att jag lever i kroppen. Kommer nog ha fin träningsvärk imorgon.