En dag och barnet är full av bus. Energin är tillbaka. Mitt lilla hjärta❤️

Noel insjukna i hög feber i fredags kväll. Hela helgen har ha. Haft 39-40graders feber. Men med Alvedon har han piggnat till. Men igår (måndag) så hjälpte inte alvedonen. Han ville inte äta. Blev bara mer loj och slö. Gick knappt att hålla honom vaken. 

Så jag bad pappa gå förbi barnmottagningen för att se om vi kunde komma dig. Men dom hänvisa till akuten. Han gick till akuten  och kolla. Dom hänvisa till vårdcentralen. Ringde vårdcentralen dom hade så många som ringde då det gick inte att komma fram. Ringde 1177. Jätte lång kö där också. Blev hänvisad till en chatt. Den chatten hänvisa till BVC och BVC hade jag redan ringt och vänta på att bli uppringd. Ringer tillsammans barnakuten. Dom fråga varför jag ringde. "En akutmottagning åker man bara till, där får man inga råd" då får vi åka då. 

Men precis innan ringde BVC som bara bekräfta att åk in. 

Så hög feber. Spytt vid 3 tillfällen bara massor av slem. Han har sån rosslig hosta. Jag va helt inne på att han fått lunginflammation. 

Vi bestämde oss för att åka till Norrköping till barnakuten. Där tog dom lite prover. Titta öronen. Lyssna på lungorna. Han hade 39,9 i feber när vi kom in. Mamma hjärtat gjorde ont.

Efter att vi suttit där 3,5h kommer tillslut en sköterska in. "läkaren konstatera att lungorna lät bra. Proverna såg bra ut. han va röd i öronen. Det va på gång till öroninflammation men som inte blossat ut än så dom ville inte ge nått i förebygganden syfte." Men vi skulle åka hem ge Alvedon och Ipren. Men så helt plötsligt kommer läkaren in. Hon hade ångrat sig och ville nu ge penicillin för öroninflammation. Precis då va det om allt bröt ut. Noel börja ta sig för öronen. Sa aj, aj och börja gråta. "Oj, ja han har ont" 

Så nu är det penicillin som gäller 3ggr om dagen i 5 dagar. Hej Vabruari.

Vad är oddsen att "bara" halka på en isfläck. Han ligger nu uppe i Stockholm på karolinska sjukhuset. Där han fått genomlida 2st operationer. En från halsen där dom opererat fast en platta så inte ledbandet går av. Och en bak i ryggen dör han fått tagit bort benbitar från kotorna massor av kotor för att göra mer bästa då det vart trångt.

Han har kunna ställa sig upp med hjälp och gått lite med gåstol. Han kan röra lite på fingrar och underarmarna. Men kommer bli en gång rehab. Läkaren har sagt att han inte kommer bli helt 100 % återställd. 

Att vissa celler är döda och vissa sjuka och nu ska dom försöka få dom sjuka läkta. Men vilka som dött vet man inte än. Det får tiden utvisa. 

En dag i taget.

Så overkligt att se mammas sambo nu sitta i rullstol. 

Vi hejar på dig. All träning kommer göra gott. Fortsätt kämpa.  🙏💪

Tiden bara springer iväg. Hänt mycket under dom här åren. Vi har gjort lite Sverige semester. Både ner i skåneland och uppe i Norrland. Vi har förlovat oss, fått vårt första barn. Sålt ett hus, byggt ut ett hus. Och nu är barn nummer 2 inne i ugnen och gräddas.

Jag är så glad att jag träffa just dig. Du rev alla mina murar, du tar fram mitt bättre ja. Som jag älskar dig.

Grattis Bonzo på din dag. 

Han vill helst va där pappa är. Och göra som pappa gör. 

Man minns ungdomskören och körledarna står där framme och sjunger. Va lite minnen som kom tillbaka, va roligt att träffa gamla bekanta igen, och sen höra min namne och hennes man sjunga. Och kusinen sitta bakom trummorna. Taktkänslan sitter i.  Underbart,

Ett år med höga räntor, krig, en värld som vänts upp och ner..

Men kollar man på vår lilla familj så händer det massor. Huset börjar ta form. Vi har inte jätte mycket kvar på insidan även om det som är kvar tar lång tid.

Noel växer så det knakar. Springer runt för fullt här hemma.

Vi fick en hel sommar ledigt tillsammans.

Vi fick njuta av damernas fotbolls-VM.

Det va ett svamprikt år. Så vi kunde fylla frysen med skogens guld.

Jag har börja jobba och jobbat 4 månader. Jonas är fortfarande pappaledig.

Vi har kunna träffa lite vänner även om man gärna umgåtts mer.

Nu ser vi fram emot 2024. Då vi utökat familjen. 

Vi hade alla fall bestämt att vi skulle va hemma på julafton. Så skulle mamma och lillebror komma med familj.

På julafton morgon ringer mamma, genomförkyld. Ont i halsen. Så hon ska nu inte komma. Vi diskutera här hemma fram och tillbaka och tyckte det va tråkigt om dom inte kom på julafton. Så vi bestämde att dom fick komma i alla fall. Va ett par timmar kvar och framåt lunch va hon piggare så vi kunde ändå fira tillsammans.

Så blev en mysig dag.

Juldagen där emot blev inte som vi tänkt oss. Jonas vakna med spån basröst och kände sig tjock i halsen. Noel va väldigt hostig och snorig. Så i år blev det ingen jul i Lövlunda. Så vi träffa inte övriga familjen i år. Känns så klart väldigt tråkigt när man sett fram emot det. Men man kan ju inte rå för att man bli sjuk. 

Jag jobba sen nannandagen och börja känna mig hängig. Så vi har vart väldigt förkylda här under julen. 

Nu är vi piggare. Och i år får vi fira in det nya året med lillebror med familj. 

Vi skulle ha träffat bästa vännen men även där satte sjukdom stop.

Så blir inte alltid som man tänkt sig.

Min fina lilla pojke

Men icke…

Förra helgen skulle vi ta lite foton i gräsmattan på Noel. Han ville ju inte sitta still så han kröp iväg. Så såg jag att han börja pilla med något. När jag kommer fram ser jag att han sitter och håller i en bålgeting. Han har fångat in den rätt över kroppen. Från hans lilla hans sticker det ut ett stort huvud och på andra sidan en stjärt. Jag fick panik. Springer fram. Lyfter upp Noel och Bara skriker. Skakar hans hand och ropar efter Jonas. Noel börja gråta och där känner jag ännu mer panik. "Nu blev han stucken" såg framför mig en färd till sjukhuset. Men han klara sig bra denna gång. Det blev inget. Han va lite röd runt handleden. Förmodligen för jag höll för hårt när jag skulle skaka bort det han höll i. 😰 han hade sån tur att han greppa över kroppen. Kunde ha gått så illa. Han blev förmodligen ledsen för jag skrek.

Jonas fatta ingenting. Han sa åt mig att sluta skrika. Han trodde jag skrek för att få hans uppmärksamhet. Men så va ju inte fallet. Inte förrän jag börja skrika att det va en bålgeting han förstod, "ta det lugnt" jag va inte lugn.