R.I.P Lotus <3

Mitt lilla hjärta, det skulle inte sluta så här. Du fattas mig. Det känns så hemskt. Min lilla bebis. Så mycket kärlek du gett mig i 6,5år kan inte med ord beskriva.


Du följde efter mig vart jag än gick. Du betydde så otroligt mycket för mig. Du va speciell på många sätt. En riktig enmans katt. 

I våras fick du sarmonella. Jag trodde du skulle lämna mig redan då. Jag fick bära dig till kattlådan, många veterinär besök. Dropp, medicin och tvångsmatning så repa du dig och va på benen igen. Men det tog på krafterna och på psyket. För 3månader sen börja han bajsa inne. Sängen, soffan, på mattorna. Över allt. Ett tecken på att han inte mådde riktigt väl. 

Vi testa allt, veterinär besök, 3olika mediciner. Provtagningar, röntgen. Men inget som hjälpte. Ett otroligt tungt beslut att få låta honom somna in. Det va så hemskt. Mitt lilla hjärta. Nu är du i himlen och får gosa med Barbro. <3 saknaden är enorm. Baksidan med att ha djur. Man fäster sig nått enormt, en familjemedlem. Min bebis.

Finaste Lotus <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0