missthure

Vi gick upp tidigt för vi skulle komma iväg skapligt då det idag va många mil som skulle trampas. Lasses jobbarkompis Bengt guidade oss idag också "ni har inte råd att åka fel nu, ni måste komma på rätt väg annars blir det jätte jobbigt för er." så på morgonen lekte vi "följa bil" så vi starta i överhörnäs och cykla till själevad, där på höjd låg en rund jätte fin kyrka. Den är tydligen utsedd till Sveriges vackraste kyrka. Det kan jag förstå för på utsidan såg den riktigt fin ut.. Vi hann ju bara börja cykla så blev jag hungrig. Efter ca 4mil kom vi till nått som heter björna. Jag va jätte hungrig. Vi hitta ett Coop. Hanna gick in och köpte frysta pannkakor, sylt, godis och lite att dricka. Ca 1km där ifrån famns det ett värdshus som tanten i kassan hade rekommenderat. Där kunde man tydligen äta. ÄNTLIGEN MAAAAT. Och va händer!? Öppet alla dagar. Stängt måndag. NEEEEJ. Så vi satte oss på en bänk. Hade några tunnbröd kvar som vi kladda lite sylt på. Så bulle, muffins och massor av godis. Sen va det bara att börja trampa igen. Mot långviksmon Och stanna vid trehörningssjö där vi åt våra halv tinade pannkakor. Fortsatte vidare mot Nordsjö. Cyklar fel och hamnar i lemesjö. Så fick en extra mil i benen. Lagom när vi når norrfors ringer Hannas farbror och erbjuder att hämta oss. Då har vi cyklat 10 mil. Vi va trött, hungriga, ont i kroppen. Kanske inte så konstigt. Så vi bestämmer oss för att ta erbjudandet och möts nån stans ute i skogen på en grusväg mellan norrfors och Bjurholm. Över 82mil på cykel. Jag är så galet nöjd. Stolt att jag klarat av dessa mil. Hade vi fullföljt hela cykelsträckan hade vi hamnat på mellan 90-95mil. Jag är nöjd med mina nästan 83mil. Nu befinner jag mig i vindeln hemma hos Hannas faster och farbror. Och så är ena kusinen hemma med sitt lilla barn. Alla är verkligen jätte trevliga. Det låter så mysigt när dom pratar. När jag va liten sa jag att jag ville gifta mig med en norrman eller en norrlänning för dom har så Goa dialekter. Jag är ju nu uppe i Norrland. Får kanske hålla extra span. Haha ;) nu ska vi sova. Underbart att få sova med riktig kudde och täcke. Slippa uppblåsbar kudde och sovsäck. Det är nu semestern börjar. Träningsveckan är över. 9dagars cyklande. 82 mil. En bild i katrineholmskuriren. Ja va ska man säga? Det går inte att beskriva. Måste upplevas. Undra va jag nu ska hitta på för äventyr..? Nu ska jag få uppleva Norrland sommartid. Fortsättning följer.. Sov gott :) ps: man är ingen riktig cyklist om man inte ramlat va!? Jag gjorde nämligen det idag. Vi ska säga hej då till Bengt som vart så snäll och hjälpt oss hur vi ska cykla och i allt detta glömmer jag bort att jag fortfarande sitter fast med vänster foten i pedalen. Jag trodde jag kopplat ur mig. Och med 60kg packning. Ja.. Pang i marken sa de. Och det ända jag hinner tänka är "åh nej, PINSAMT" :p